Jag ”bakade” pepparkakor med barnen på jobbet här om dagen… I januari.
Fast på låtsas.
Vi har jobbat med Hans & Greta under januari månad. Och då måste man ju faktiskt göra pepparkakor. Fast vi gjorde dom i papper. Pepparkaksformar att rita runt och sedan klippa – jösses vilken svår finmotorik. Och sen klistrade vi skumgummidekorationer som godisar.
Och självklart ”gräddade” vi dom sen!
Hur ser era fågelholkar ut? – Om ni nu har några…
Så här ser i alla fall våra holkar ut på mitt jobb. Barnen målar och blingar. Några hänger redan i träden. Dessa får dock vänta med att hängas upp till efter Kalix Barnmässa…
Onekligen originella – det måste ni hålla med om.
Och jag ställer mig samma fråga som bus: Kommer verkligen fåglarna vilja bo där? 🙂
Nu är de flesta låtarna till söndagens piratfest på bibblo ackordsatta. Har en sång kvar – som jag hittat på Youtube och skrivit av texten på – att lära mig melodin och sätta ut ackorden på. Och ytterligare en låt jag har på cd med noter till – men som jag aldrig hört – kvar att plugga in. Tur jag får ha fuskpapper. ..haha. .. annars skulle det bli hårt.
Vad har man då för låtar när det är piratfest?
Jag har valt
Fast nu gör jag en paus för att kika lite ALIAS med busungen i soffan. Sen åter till gitarren.
Varje vardag fram till jul kommer barnen ha fått en bild och en text i en brevlåda ute på förskolegården. På fredagarna är det adventsversen, som vi ökar på med en vers för varje fredag och sedan tänder ett ljus i staken utomhus. De övriga dagarna kommer texten vara en saga, en saga som egentligen är en sång dom känner igen och redan kan. Tanken är att dom genom att höra texten jag skrivit samt ser bilden jag ritat ska koppla dessa till en sång som vi sedan gemensamt sjunger.
När första ljuset brinner står julens dörr på glänt
och alla människor glädjas att fira få advent
När andra ljuset brinner är snart Lucia här
hon bjuder oss på kaffe och bud om julen bär
När tredje ljuset brinner vi juleklappar syr
Och vi bakar kakor och har ett stort bestyr
När fjärde ljuset brinner vi hämtar julegran
Och alla barnen räknar dan före dan före doppare dán.
Varje vardag fram till jul kommer barnen ha fått en bild och en text i en brevlåda ute på förskolegården. På fredagarna är det adventsversen, som vi ökar på med en vers för varje fredag och sedan tänder ett ljus i staken utomhus. De övriga dagarna kommer texten vara en saga, en saga som egentligen är en sång dom känner igen och redan kan. Tanken är att dom genom att höra texten jag skrivit samt ser bilden jag ritat ska koppla dessa till en sång som vi sedan gemensamt sjunger.
– Bää…
Alldeles vit och lurvig står du där på ängen och bräker åt mig. Ett jättegulligt och ulligt lamm.
– Bä, bä…
– Har du någon ull åt mig? undrar jag
– Ja visst har jag det, kära barn, svara lammet. Massor…
– Det räcker garanterat till att göra en fin jacka, eller en rock, åt pappa, till en tjusig söndagskjol till mamma och säkert minst till två par strumpor åt din lilla lille bror…
Bä, bä, vita lamm, har du någon ull?
Ja, ja, kära barn, jag har säcken full.
Helgdagsrock åt far och söndagskjol åt mor
och två par strumpor åt lille, lille bror.
Varje vardag fram till jul kommer barnen ha fått en bild och en text i en brevlåda ute på förskolegården. På fredagarna är det adventsversen, som vi ökar på med en vers för varje fredag och sedan tänder ett ljus i staken utomhus. De övriga dagarna kommer texten vara en saga, en saga som egentligen är en sång dom känner igen och redan kan. Tanken är att dom genom att höra texten jag skrivit samt ser bilden jag ritat ska koppla dessa till en sång som vi sedan gemensamt sjunger.
Uppe i den höga granen satt en lite ekorre, Korre. Han hade hittat några smaskiga kottar han tänkte skala och mumsa i sig..
– Det har ska bli gott, tänkte Korre.
Men så fick han plötsligt höra en massa ljud han inte kände igen. Han kikade fram ur granen och fick syn på en massa barn som lekte i närheten. Korre blev rädd och fick bråttom därifrån.
Han tog ett jätteskutt och hoppade från granen över till nästa träd – en tall – och landade på en stor gren. Men han slant lite och råkades slå i sitt ena ben. Och även den långa, mjuka ludna svansen.
– AJ!
Stackars Korre.
Han skyndade hem till sin mamma, på den gröna ängen. Hon undersökte sin lilla Korre och skickade honom genast i säng.
– Du måste vila dig och ligga stilla om du ska bli bra, sa hon.
– Här får du lite medicin. Den smakar inte så bra, men den fungerar. Och så måste jag sätta ett plåster på din onda tå. Och på din långa ludna svans.
Och när Korre sedan sovit en stund kände han sig mycket, mycket bättre!
Ekorrn satt i granen
skulle skala kottar
fick han höra barnen
då fick han så bråttom
hoppa han på tallegren
stötte han sitt lilla ben
och den långa, ludna svansen
Sprang han hem till mamma
på den gröna ängen
Fick han med detsamma
krypa ned i sängen
Beska droppar fick han då
plåster på sin lilla tå
och den långa, ludna svansen
Varje vardag fram till jul kommer barnen ha fått en bild och en text i en brevlåda ute på förskolegården. På fredagarna är det adventsversen, som vi ökar på med en vers för varje fredag och sedan tänder ett ljus i staken utomhus. De övriga dagarna kommer texten vara en saga, en saga som egentligen är en sång dom känner igen och redan kan. Tanken är att dom genom att höra texten jag skrivit samt ser bilden jag ritat ska koppla dessa till en sång som vi sedan gemensamt sjunger.
Mitt i den stora skogen satt en liten hare. Hoppe hette han och han älskade blåbär. Just den här dagen hade han hittat ett alldeles underbart blåbärsställe i en solig glänta och han satt och mumsade för glatta livet alla småa, blåa bär han hittade.
– Jättegott, tyckte Hoppe och så klappade sig nöjt på magen.
Men i närheten smög räven omkring. Han gjorde sig så osynlig som möjligt och tog sig framåt så ljudlöst han bara kunde. Han hade planer på att fånga sig en god, god hare till middag. Och där framme satt ju en. Hoppe!
Knak!
Räven råkade kliva på en torr gren och Hoppe slutade genast mumsa bär.
– Vad var det där? tänkte han och spetsade sina långa öron.
– Åh nej, det är räven. Nu ligger jag illa till, flämtade Hoppe och skyndade sig så snabbt han bara kunde iväg från gläntan.
Och eftersom Hoppe var en otroligt snabb hare så hade inte räven en chans. Hoppe hoppade så långt in i mörka skogen han orkade innan han blev tvungen att sätta sig ned och vila. Han hittade en mossig sten som han satte sig bakom och sträckte ut sina trötta ben. Puh!
Men i närheten flög en uggla tyst, tyst ur sitt bo. Och ugglor äter ju också harar… så Hoppe kunde inte vila länge. Ingen rast ingen ro…
Det var bara hoppa vidare, längre in i skogen.
Och Hoppe hann undan. Även denna gång. Vilken tur…
Hoppe hoppe hare satt och mumsa bär
Klappa sig på magen, det var gott det här
Fram smyger räven, tänkte Hoppe ta
Men, Hoppe hoppe hare skuttade så bra
Hoppar in i skogen bakom mossig sten
sätter sig att vila sina trötta ben
Ugglan flyger tyst ifrån sitt bo
Stackars Hoppe Hare aldrig får han ro
Jag har skrivit om dessa mjölkpaketsisbitar tidigare. Men jag gör det ändå igen – för det är så enkelt och så användbart.
Barnen på mitt jobb har tryckt ned silkespapper i ett par avklippta mjölktetror, fyllt på med vatten och sen har vi låtit dessa frysa. Och vips har man så här fina färgade isblock.
Vi byggde en islykta av dessa till Lucia – mycket effektfullt. Men dom är också mycket uppskattade i den vanliga uteleken: som skatter, som byggstenar, som nåt man kör omkring med i vagnen, som nåt man bär på, som ”mat” (ja i leken då – inte att äta)… Fördelen med att det är silkespapper är att dom inte färgar av sig på kläderna som det annars kan göra om man blandar färg i vattnet.
Så här ser bitarna ut i dagsljus, utan tända värmeljus i mitten:
Varje vardag fram till jul kommer barnen ha fått en bild och en text i en brevlåda ute på förskolegården. På fredagarna är det adventsversen, som vi ökar på med en vers för varje fredag och sedan tänder ett ljus i staken utomhus. De övriga dagarna kommer texten vara en saga, en saga som egentligen är en sång dom känner igen och redan kan. Tanken är att dom genom att höra texten jag skrivit samt ser bilden jag ritat ska koppla dessa till en sång som vi sedan gemensamt sjunger.
Det var en gång ett litet djur med åtta ben. Åtta lite lurviga ben hade han att hålla reda på – men det gjorde han bra och han var en otroligt skicklig liten klättrare. Imse hette han. Imse Vimse, till och med. Och han var en pytteliten spindel som var jätteduktig på att spinna stora, fina nästan osynliga spindelnät där han fångade myggor och flugor till både frukost, lunch och middag.
En dag när Imse var och kontrollerade om han fångat någon go’bit i sitt nät började det plötsligt regna något alldeles förfärligt. Imse försökte hålla sig kvar på sitt spindelnät. Men hur han än kämpade och slet tog regnet honom och han spolades iväg med vattnet som forsade ned från himlen. Och Imse som inte kunde simma…
Men som tur är slutade det regna – lika plötsligt som det började. Och så tittade solen fram igen. Starkare och starkare lös den och solens varma strålar torkade upp allt regnvatten. Och Imse blev snabbt torr han med.
– Usch, det här var ju lite otäckt. Tur det gick så bra som det gjorde, tänkte Imse Vimse
Och så började han genast spinna sig en ny tråd och klättra upp tillbaka till sitt spindelnät.
– Undra om jag har nån middag där uppe som väntar på mig. För nu är jag hungrig, tänkte Imse och klättrade snabbt upp för sin nyspunna tråd
Imse Vimse spindel klättra upp för trå´n.
Ner faller regnet spola spindeln bort
Upp stiger solen torka bort allt regn.
Imse Vimse spindel klättrar upp igen
Varje vardag fram till jul kommer barnen ha fått en bild och en text i en brevlåda ute på förskolegården. På fredagarna är det adventsversen, som vi ökar på med en vers för varje fredag och sedan tänder ett ljus i staken utomhus. De övriga dagarna kommer texten vara en saga, en saga som egentligen är en sång dom känner igen och redan kan. Tanken är att dom genom att höra texten jag skrivit samt ser bilden jag ritat ska koppla dessa till en sång som vi sedan gemensamt sjunger.
När första ljuset brinner står julens dörr på glänt
och alla människor glädjas att fira få advent
När andra ljuset brinner är snart Lucia här
hon bjuder oss på kaffe och bud om julen bär
När tredje ljuset brinner vi juleklappar syr
Och vi bakar kakor och har ett stort bestyr