Pedagogiska ideer

Tja.. Bildcollaget ovan talar väl för sig själv…

Men ändå…

Ta ett bubbelplast.
Tejpa fast på bordet.
Måla! Måla! Måla!
Ta ett rent papper.
Lägg över bubbelplasten.
Stryk försiktigt över så att all bubbelplast fått ett tryck över sig
Lyft upp pappret!
TaDa!!! Vilken läcker mosaikmålning!

(och sen är det bara lägga bubbelplastet i diskbaljan, skölja upp och torka så går det göra om samma sak en annan gång!)

Den understa bilden gjorde bus när han hälsade på mig på jobbet i går!

Ett litet Alla Hjärtans Dagspyssel. Hjärtblommor. Sååå söta. Och inte alls så svåra att få till för de små liven.

Tipset kommer från sidan Odlingspyssel och HÄR kan man hitta hjärtblomman i en mer ”prydlig och ordentligt limmad variant”. Det är bra när man ska visa upp vad dom ska göra, men sen gillar jag när det syns att det är barnen själva som har gjort sakerna. Man får inte vara där och peta och tillrättavisa för mycket. Dom fattar själva hur dom ska göra – bara dom har fått se vad uppgiften är för nåt. Sen tolkar dom instruktionerna lite olika. Och dom är dessutom olika duktiga på att klippa. Det där med finmotoriken är inte  så enkelt alla gånger…Därför blev ingen hjärtblomma den andra lik. Men alla är fina! Och dom står nu till allmän beundran i fönstret i målarrummet på jobbet! Hur fint som helst mot den vita snön utanför!

(barnen som gjort dessa blommor är alla mellan 4-5 år och dom har själva döpt sin grupp till ”coola gänget” om någon undrar om texten på  lappen som är överst av fotona)

Tråkinlägg???Ja, om man inte jobbar med barn, eller ha småbarn hemma som man kan använda mina pedagogiska tips och ideér på så är det ju synnerligen meningslöst att läsa när jag skriver om sånt jag gjort på jobbet.

Men det struntar jag i och fortsätter.

Den här memorytavlan gjorde jag idag på jobbet.  (crappig bild, jag vet!) Vi håller på väldigt mycket med matte just nu, eftersom all personal går en kurs i matematik för förskolebarn. Och just nu sorterar vi och letar par med barnen. Och i ärlighetens namn har vi ju inte den tiden som behövs för att sitta och spela spel med barnen lika ofta som man skulle vilja. (eller borde, kanske jag skulle säga, eftersom jag inte är nåt stort fan av just spel!) Därför tog jag ett memory och gjorde en tavla av det. Jag klistrade upp memorykorten på en snygg kartong och hängde upp på en av dörrarna till köksskåpen. Där kan nu även de minsta stå och kika och hitta par – utan att behöva sitta vid bordet och minnas vilka kort som varit uppvända. Hade varit ännu bättre om jag hittat ett memory med rim att använda (då hade vi även tränat språket på samma gång) men nu fick det bli ett med Nicke Nyfiken.

Att det sen, förutom att fylla sitt syfte, blev en fin färgklick, gör ju inte saken sämre.

En annan sak – om just par – gjorde jag igår.

Jag fyllde en stor kartong med ”par” och la sedan ut alla prylar på golvet på en snygg duk. Duken var mest för att hålla samlingsringen tillräckligt stor hela tiden, men även för att alla saker skulle synas bra. Sen fick barnen hitta paren – eller som dom säger: saker som hör ihop. Det var till exempel saker som gaffel-kniv, ljus-ljusstake, ägg-äggkartong, peng-plånbok, hund-hundben, tuschpenna-kork, glasburk-lock, kavel-bakform.. ja ni fattar… Förutom att dom hittade dom, enligt mig, tilltänkta paren, tänkte barnen ett steg längre. Dom parade även ihop bland annat ägg och tvättlapp – med motiveringen: Båda är vita! Glasburk och ljusstake – båda är av glas. Och värmeljus och ägg: Båda har rund form.

Både memorytavlan och par-leken är ju nåt man kan göra hemma med sina egna barn. Man måste ju inte jobba med barn för att göra nåt liknande!