Jag gjorde ny bakgrundsbild till datorn. Alla ikoner ska vara till vänster – i det blåa! Tycker den här bilden på bus är mycket lyckad. Han börjar vara ganska van att bli fotad och det märks. Det blir lättare att ta fina bilder på honom…
Åter till köket!
Fortsättning på Kretadagboken.
Dag 7:
Sov gott – som vanligt. När jag var upp och stängde balkongdörrarna halv sex var det riktigt svalt innomhus. Skönt. Inga kyrkklockor försökte väcka oss, trots att det var söndag. Konstigt…
Idag tog vi ingen förmiddagsprommis, i vanlig bemärkelse. Istället köpte jag pizzaslicebitar på bageriet i samband med att jag var och handlade morgonbrödet. Sen packade vi kyl- och badväskan och gick till stranden redan före lunch! Vi skulle nämligen till en annan strand. En med mycket större vågor.
Stranden i Georgioupolis är i det närmaste oändlig. Men om man vandrar, och vandrar, och vandrar lite till, kan man komma en bit utanför där alla andra ligger och trängs. Så man nästan är själv på stranden. Sånt gillar jag. Vi har badat mycket där. När bus låg i vagnen och det var enkelt att ta sig en 45 minuters promenad. I år badar vi närmare, eftersom bus ska promenera själv. Men idag tog vi en sån längre prommis.
Det gick dock lite tungt för bus att promenera just denna förmiddag så vi vek av, ned mot stranden, från promenadvägen, lite tidigare än vi tänkt. Kanske efter 25-30 minuter. Men det var inte mycket folk där heller.
Det var röd flagg denna dag – alltså egentligen badförbud. Men folk badade ändå. Där vattnet bara gick upp till knäna. Så vi badade vi med. Men man kände verkligen hur starka undervattensströmmarna är. Jag hade inte tordas gå ut längre. När vågorna är så där jättestora så man blir helt översköljd, trots att vattnet bara är knähögt, skulle man ju inte ha en chans om man tappade balansen på lite djupare vatten. När vi hoppade och busade i vågorna färdades vi från vänster till höger i högt tempo för varje våg. Vi fick jämt gå upp mot stranden och promenera uppåt igen för att inte hamna allt för långt bort från våra saker. Men kul hade vi!
Vid fyratiden gick vi hemmåt igen – då tog vi strandvägen hem – det tycker bus är lättare. Då känns det ju som om han badar hela tiden.. haha…
Vi var rätt saltsugna när vi kom hem. Så jag svängde förbi en affär och inhandlade lite gott medan bus och maken gick hem och packade upp väskorna. Sen satte vi oss på balkongen och tog ett litet mellanmål. Det var ju ändå rätt många timmar innan middag (som vi brukar äta mellan 20:30-21:00 ca)
Bara nyttigheter: Bröd, tapenade, oliver, coca-cola, ouzo… mums…
Maken hade bränt sig på låren och såg rätt kul ut när han svalkade dom med kylskåpskallt vatten!
Kvällens middag fick sedan bli stora kokta räkor. Bus ville ha spagetti med köttfärssås.
Nu har vi avverkat halva semesterresan.. Bara resten kvar…
Och fortsättning på dagboken följer.. haha…
(Översta bilden – den där bus dricker vatten på stranden – är en till av mina absoluta favoriter. Tycker den gula flaskan gjorde sig så bra mot den blå himlen. Jag hann inte med att fota honom när han gjorde det ”på riktigt” så jag fick be honom göra om samma sak igen, trots att törsten redan var släckt. Men han är ju van att mamma ska fota så han ställde snällt upp.. och sen frågade han: Fick du nån bild, mamma? )
Här kommer en fortsättning på Kretadagboken
Dag 6:
Lugn och skön natt. Som vanligt sov vi med alla dörrar och fönster öppna. Jag var upp och stängde igen halv sex på morgonen.
Det blåste ganska duktigt på förmiddagen. Men det var bara skönt med lite vindar efter värmeböljan som varit. Vi började dagen med härlig frukost och sen 1 timmes promenad, i bustempo. Till lunch gjorde vi Pasta Carbonara (på pulver!!! haha… ) och en stor sallad. Och jag vräkte som vanligt i mig mängder av Tzatsiki.
Badet idag innebär härliga vågor. Så det blev mycket busande. Sen var vi lagomt trötta för att sitta och surra på balkongen medan bus såg Nicke Nyfiken.
Till middag åt vi på en av tavernorna som varit en av våra favorittavernor de tre åren vi besökt Geo tidigare. Tyvärr hade dom tappat ”det där lilla extra”. Förr om åren var det mor i huste som lagade maten. Ingen meny fanns, utan man fick gå in och kika i grytorna vad hon lagat just denna kväll. Passade inget kunde man alltid få något grillat. Det brukade vara såååå god mat. Dessutom fick man smaka sånt man annars inte hittade på menyerna. Hennes trevliga dotter skötte mycket av serveringen och en av bröderna grillade. En annan bror brukade också hjälpa till. Hela famlijen var för övrigt helt tokiga i bus. Första året bus var där fick vi ett dussin ägg och färsk lammjölk en förmiddag – ”to the baby”. Andra året bus besökte dom kunde dom inte låta bli att busa och leka med honom. Dessutom hade dottern i huset fått en egen dotter som var mycket intresserad av bus… haha…
Nu var mor i huset ute ur bilden. Jag såg henne, men hon verkade inte sköta maten längre. Disken hon brukade ställa upp sina grytor på var borta och det var sönerna som skötte maten. Dottern syntes inte alls till. Detta innebar att det numera var vanlig meny och därmed vanliga tavernarätter som fanns att välja mellan. Trist.
Jag åt i alla fall Risfyllda Soutzokakia och maken tog Lammsouvlaki.
Maten var god, men det kändes som att det där mysiga lite familjära känslan var borta. Vi bestämde oss för att inte gå dit mera…
Bus köpte, som vanligt glass, och sen satt vi på torget och lyssnade på lite livemusik innan vi gick hem till lägenheten och pimplade vatten!
Bilden ovan älskar jag.. den är verkligen Grekland för mig…
Haha… så här såg jag ut en av kvällarna vi skulle ut och käka middag i Grekland. Maken fick äran att fotografera men tyckte jag såg onaturlig och stel ut på bilderna så jag fick agera fotomodell på rätt många bilder. Men mot slutet hade jag börjat tänka på annat och då fick han några roliga miner också.. Detta är några av bilderna…
Jag har svårt att veta hur jag ska stå/sitta/agera/le/ när jag ska bli fotad. Det är mycket lättare att fota andra. Haha… och det har jag störst problem med är var gör man av händerna???
Här kommer fortsättningen på Kretadagboken
Dag 5:
Lugn och skön natt. Sov med båda dörrarna samt fönstret till badrummet på vid gavel så det fläktade ljumma vindar över våra drömmar (i dom hårda sängarna!). Jag var dock upp vid ca 5:30 och stängde dörrarna samt mörklade så vi skulle slippa morgonljudet och solstrålarna.
Dagens förmiddagspromenad gick till där floden har sin start. En härlig promenad genom en lång allé av enorma eukalyptusträd. Vattnet vid flodens mynning är svinkallt – det rinner väl ur nån kallkälla. Bus traskade runt i det och talade om att hans knän frös till is. Först när vi promenerat en bit hemmåt upplyste han oss om att ” nu hade minsann hans ben tinat igen!”.
De gröna växterna som frodades i floden tyckte, förövrigt, bus såg ut som ”grönt klet” från ett dataspel han gillar och ville därför åka över kletet på krokodiler! Vilket jag tyckte var skönt att det inte fanns några!
När vi återvänt till vår lägenhet var det dags för lunch. Bus hade beställt pannkaka med potatis i smeten. Och vi vuxna tryckte i oss ljuvligt goda (och billiga) Gyros!
Havet erbjöd denna dag härliga stora vågor, vilket innebar än mer badande än annars. Nåt som är skönt är att havet inte är så salt. Man känner sig inte som ett torkat saltblock när man går hem efter badet och det svider inget när man får i ögonen.
Efter dusch begav sig bus till Childrens World för lite hoppande (trots att det fortfarande var strålande sol över lekplatsen). Han svettade upp sig rejält, men verkade glad och nöjd (och trött) när han kom tillbaka lagom tills det var dags att gå och käka middag.
En middag som denna kväll fick bli Pastisio för min del och en ½ grillad kyckling för maken. Bus smakade från bådas mat!.
Sen smällde bus i sig en glass och återvände till Childrens World för lite kvällsmotion.
Fortsättning följer.. så det så!
Tema av Anders Noren — Upp ↑
Så här säger ni