Ungen

Så var den här epoken avslutad

/ / 1 kommentar / Dagar med Linda, Ungen

tack1

tack2

 

tack3

tack4

tack5

tack6

 

Idag, torsdag, gör busungen sin sista dag på Fritids. Från och med 1 juni har vi sagt upp hans plats. Men fredagar är han alltid ledig, så idag blir sista dagen…

Sanningen att säga så har han kunnat vara utan fritids länge. Det där med att gå hem själv, fixa mellis, vara ensam… det fixar han fint (skulle väl vara det där med läxorna som inte alltid är klockrent)  Men eftersom han saknar syskon och inte leker med någon direkt efter skolan utanför fritids (annat än när vi är i Lilla Gula Huset – men dom kompisarna går ju på en annan skola och bor inte här) så har vi ändå behållit platsen. Sista tiden har han varit lite då och då. Ibland har han gått hem efter skolan, ibland stannat tills vi slutar. Och ibland gått hem bara en stund innan vi kommit hem.

Men från och med nu så är det bara hem som gäller. Och det gillar bus!

(och sen har han ju mig jätte-jätte nära hemma! Och farmor!)

Ovan det vi ger hans fritidspersonal som Tack för fyra års fritidstid: En gopåse med te och marmelader  från http://www.tehusetjava.se/ , gokaffe, skorpor och lite choklad. Tänkte att dom kan mysa lite i perso-rummet så här inför sommaren.

Strandrusat i UNDERBART försommarväder

/ / 5 kommentarer / Dagar med Linda, Tävlingar/listor, Ungen

strandruset2013_1

Ikväll klockan 19 gick starten för årets upplaga av Strandruset – ett motionslopp (som man ävan kan tävla i) som anordnas på orten varje år. Kommunen bjuder sina anställda på startavgiften så från mitt jobb är vi alltid några stycken som går och/eller springer. I år fick jag även med mig maken och bus, som nu är för gammal för att tokspringa 600-meterslånga barnloppet. Nej, 5 km powerwalk var det som gällde för dom. Själv satsade jag på den för i år nya längden 10 km. Jag var faktiskt lite nervös, för jag har bara sprungit halvmilsrundor hela vintern och våren, förutom en gång förra veckan. Men jag behövde då verkligen inte vara nervös. För jag lyckades ta mig runt på personligt rekord. Och det med råge. Under 50 minuter klockade jag in på. 49:52 för att vara exakt. (och med tanke på hur trångt det var vid starten så förlorade jag säkert 30 sekunders tid där också… haha)

Jag antar att det jag satte i öronen gjorde sitt. Idag fick det nämligen INTE bli en bok utan istället dubbeltrampande hårdrock a’la Sabaton. Och jäklar vad dom verkade ha dragit upp mitt tempo. Det gick sååååå bra. Och det trots att jag slutade sent och åt middag bara drygt en timme före loppet slapp jag till och med håll.

Maken och bus kom i mål i princip samtidigt som mig. Och det även mina kollegor. Dom hade visserligen avverkat hälften så långt som jag gjort, men jag tycker minsann att busungens 9-årsben jobbade på bra för att ta en halvmil på 50 minuter ca.

Sen gick vi och köpte mjukglass. Och maken köpte morsdagspresent åt mig (jag vet vad!!!) Och när vi passerade målområdet på hemvägen skulle prisutdelingen börja. Så vi stannade. Tur det för vi gick inte tomhänta därifrån.

Först vann bus på sitt startnummer, ganska tidigt så prisbordet var tämligen välfyllt. Han valde ett presentkort på Kaffe Karlsson, till ett värde av hela 400:-. En stund senare vann maken. Han norpade åt sig en chokladask. Sen tog det ett tag men så vann ungen IGEN. Nu var det glest på bordet, men han fick i alla fall med sig en rygga. Snacka om bra utdelning.

strandruset2013_2

Fredag i morgon. Å vad skönt. Och gott tänker jag sova nu. Jag är sååå nöjd med mitt lopp.

Feber, benvärk, sol och nästan en mil.

/ / 2 kommentarer / Dagar med Linda, Jogging, Ungen

Bus feber kom tillbaka – jag som trodde det skulle bli skola på torsdagen för hans del.
Och hans värk i benen som han fått natten mot onsdagen blev värre.

1177 rådde oss att åka in på akuten  – just pga smärtorna i benen som gjorde att han knappt gick, samt helst inte böjde benen, och dessutom feber i fyra dygn. Hon jag pratade med nämnde nåt som hette Rullstolsvirus. Jag ville avvakta till morgondagen och då ringa VC. Det tycket dom att jag INTE skulle göra. Jag lydde.

Så efter en hämt-thaimiddag cyklade vi (ja bus åkte på paktehålaren) våra typ 300 m till lasarettet. För att vänta.. och vänta.. och vänta.

Vi var hemma efter dryga tre timmar. Med samma utlåtande som jag trodde dom skulle sagt: Benvärken beror TROLIGEN på febern. Ge smärtstillande. Åk hem! Inga prover togs. Vi skulle alltså gjort som jag hade velat – avvakta. Och bus vaknade även i natt med tårar och onda ben. Stackaren.

Så han blev hemma en dag till. Fast idag med farmor. Han sov till elva. Har mest legat, käkat Ipren, och sovit. Efter jag kommit hem har han varit pigg, och har knappt nån feber. Benen är ännu onda – men det syns inte så mycket när han går nu. Han får i alla fall vara hemma även fredag. 

 

Hemma hann jag göra bikinipremiär på balkongen. Ljuvligt. Och till middag gjorde jag grekkryddade biffar – Bifteki. Mums

Senare på kvällen var jag sååå nyfiken på om det torkat upp i skogen – jag tog joggingskorna och stack ut. Och kom hem 9 km senare. Det var inte helt torrt. Men väl tillräckligt för att klara fötterna nästan torra. Och jag var knappt trött. Tänk så underbart att man kan springa i skogen halv tio på kvällen och det är ljust och hyfsat varmt.

Och eftersom 9 km gick bra så satsar jag nog på milen på torsdag nästa vecka. Så här såg jag och bus ut när vi sprungit Strandruset förra året:

FREDAG I MORGON. Och om jag fattat allt rätt blir det en mycket aktiv helg för oss den som stundar nu!

 

Sjuksyrra

/ / 5 kommentarer / Dagar med Linda, Ungen

Det här är jag, Sjuksyster Häggström.  Just nu, i alla fall.

Bus har precis somnat, med 38,5 i feber. Och han har 36 i vanliga fall så han är rätt varm, om man säger så. Han har haft feber sen i går eftermiddag  – när vi kom hem från laserskjutandet. Antagligen skulle febern ha kommit tidigare om han inte redan var ”drogad” med Ipren pga huvudvärk. Nu fixade han att leka lasersoldat innan sjukan tog över. Tur det – för man kunde inte avboka samma dag utan att åka på betalningen.

Inatt feberyrade han och trodde han var nån Jediriddare i StarwarsLegot (som upptar den mesta av hans lektid just nu). Idag har han varit piggare, men det har nog berott på Iprentabletten han fick till lunch. För efter middagen kom febern tillbaka – och det ganska rejält.

Han blir i alla fall hemma från skolan i morgon. Och jag från jobbet. Åtminstone halva dagen. Hoppas dock kunna gå på utbildningen jag ska på efter lunch…

God Jul, busunge!

/ / 7 kommentarer / Dagar med Linda, Jul och Nyår, Ungen

studsmatta_ny

studsmatta_ny2

I julas fick busungen ett ”presentkort” på att han skulle få en ny studsmatta vid Lilla Gula Huset inför den här sommaren. Hans gamla är fyra år gammal och extremt välanvänd. Nu har han vuxit och förutom att kantskyddet var helt slut så kändes det dessutom som att han behövde en studsmatta som klarar lite högre vikt och hopp. Så hans farmor förärade honom med en 4 meters studsmatta – FLY – från trampolinspecialisten.se.

Som han har längtat på att få fram studsmattan. Det var tillräckligt torrt på marken redan förra helgen, men då var vi ju på resande fot. Men nu. Denna helg.

Så i lördags, före lunch, monterade vi den nya studsmattan.

Och jösses så skön den var att hoppa på. Inte för att den gamla var oskön, men det här var häftigare.

GOD JUL, busunge!:-)

Den gamla ska vi skänka bort. Mottagaren får köpa nytt kantskydd, men i övrigt är den i kanonskick. Den är ju förvarad inomhus vintertid och är aldrig hoppad mer än två personer på samtidigt, så den är inte ”nedhoppad”

Enrummare uthyres till blivande småbarnsföräldrar

/ / 2 kommentarer / Dagar med Linda, Lilla gula huset, Ungen

image

Nybyggd lägenhet med öppen planlösning. Egen ingång, fin utsikt &  kvällssol i vindskyddat läge. Inga störande grannar. Nära till mat och bra utomhusmiljö.

Fri prövningsrätt.

Inflyttningsklar enligt överenskommelse.

Holken är en gåva från min ena kollegas man till busungen som ville måla en till holk inför den här sommaren. Och nu är den alltså på plats. TACK!
Rulla till toppen