Musik

10 i förmiddags släpptes biljetterna. Några minuter senare hade jag tre i min  ägo (efter jag funderat ur vilket lösenord jag har till ett konto jag knappt visste att jag hade). Sabaton. Luleå. 1 april 2017. Yes. 

Slutade tidigt. Det gjorde nyblivna sjundeklassaren också. Tidigt mot Gula huset..

Sol. Varmt. Kaffe. Mys. För  (troligen) sista gången i år.

Maken anslöt senare. Och då bubblade vi in helgen:

mousserande.se tipsade om perfekta fördrinken: Ta en 200 ml bubbel… öppna… sätt i snyggt sugrör.  Supersmart. Somrigt. Roligt. Enkelt. Vimligt. We like!

Middag sen: grillat och p-gratäng.

I morgon skitväder. Tur vi har en IKEAmöbel att ta hand om.

Bättre väder idag. Inget regn – och ingen blåst. Och i alla fall nästan 20 grader. Faktiskt har solen visat sig lite…

Idag var jag anlitad att spela i den lilla kustbyn Båtskärsnäs på den sk. Baskeridagen. Det jag var bokad för att göra var sjunga för och med barnen. Som vanligt, alltså. Men när vi lokaliserat ”torget” i Baskeri kunde jag snabbt konstatera; Det fanns ju inga barn. Folk var det. Men bara vuxna och äldre.

Nåja…  jag skippade sånger som ”Klappa händerna”, ”Honky-Tonk” och andra rörelsesånger. Blev mer barnvisor. Men inte en jäkla unge såg jag.

Men det kanske var lika bra. Har varit så hes hela våren och försommaren att jag blivit tvungen att sänka gitarren några snäpp för att klara tonerna. Och därför var det rätt skönt för stämbanden att sluta efter fem-sex sånger. (det kändes fånigt att sjunga barnsånger utan ungar). Fast synd att jag inte fick använda ”sånglådan” med alla figurer i – den barnen ska välja sånger ur.  Men en lättförtjänt extraslant blev det ju i alla fall.

Vi passade på att göra några ärenden när vi ändå passerade Kalix.

Och nu ligger en lammstek och försteks i ugnen. Den ska på grillen sen.

Tack snälla Anki för fotona! Tur någon annan fotade när mina trögtänkta medföljare inte tog ett enda foto.

Blev ”utmanad” via FB att under en vecka (eller var det fem dagar?) lägga ut videolänkar till låtar jag minns/gillade/har speciella minnen till från 80-talet.

Jag tar hela utmaningen på en gång och gör ett blogginlägg om det.

Så här kommer ett gäng låtar från mitt 80-tal: 

Mitt rum var under många år fullkomligt tapetserat med bilder på EUROPE. Väggar, dörrar, anslagstavla, spegel.. allt.

Kan texterna typ utantill efter alla varv skivorna gått på LP-spelaren. Prisoners in paradise köptes dock på CD. Och därefter har jag köpt om de tidigare till samma format.

Return var också ett band som spelades flitigt på min LP. Tycker Straight down the line är bästa skivan, även om Attitudes också är bra.

 

Gruppen nedan behövs väl knappast kommentera:

Bon Jovi. Så bra…. så genomlyssnat.

Nu lyssnade jag inte bara på ”pudelrock”. Gruppen här nedan gillade jag skarpt:

Trance Dance. Cool sångare. Ben Marlene. Och dom finska tvillingarna var ju bra på sjunga. Perfekt ”bli-glad-musik” än idag.

Gillade – som många andra –  även Herreys: (fast inte Diggilo-låten… resten… brukade hoppa över första låten på den svartvitrutiga skivan just för att det var den som var titelspåret)

Och Anna Books skiva Killsnack köpte jag för presentkortet jag vann när jag var med i Upp Till 13 med Ulf Elfving (Jag fick förresten frågan vilken planet som även kallas för Tellus)

 

Och som sista och sjunde klippet kommer ett med Talk of The town. Minns så väl när jag fick gå se dom live i sporthallen 1988. Jag fyllde år samma dag och det gjorde en i bandet också.

Viktigt i musikväg från 80-talet var ju såklart Bagen med Cia Berg. Det var ju där man fick kolla in favoriterna samt hitta nytt. Och såklart lyssnade jag ju på Tracks med Kaj Kindvall.  Det var ju främst från det radioprogrammet jag spelade in mina kassettband. Problemet var att hinna starta inspelningen direkt låten började samt att hinna slå av innan Kaj började prata igen. För jag ville inte ha med prat på mina musikband.

Förresten. Jag slänger in en bonuslänk. En artist som jag bara har en skiva med. Jag fick den i present (eller det var faktiskt på kassett jag fick den) och den gick flitigt i mitt flickrum.

George Michel.