Pedagogiska ideer

Det drar ihop sig till Alla Hjärtans Dag. Och detta innebär att det är dags att börja göra hjärtepyssel på jobbet.

I år gör mina jobbarn dessa hjärtan. (som även  går utmärkt att pyssla hemma med sina egna telingar)

Först har dom fått måla två ark i A4 storlek med vattenfärger. (Jag försökte styra färgerna mot lite hjärtliga och plockade bort svart, brunt och mörkblått ur färghållaren.) Den här biten klarar alla – oavsett ålder.

När bilderna torkat fick dom använda mitt stooora hjärtemått för pepparkakor och ta ut två hjärtan. De äldsta klarar ju både rita och klippa själva, de yngsta får man hjälpa med vad de behöver.

Sen häftades det två hjärtana samman efter kanten, med ev. hjälp.

Men innan dom satte igen runt om fick dom fylla hjärtanen med hopknölade bollar av toapapper. Något som även en pytteliten förskoleplutt klarar.

Så återstod val av band och ihopfästning.

Korten gjorde dom av dubbelvikta röda papper. En del skrev helt själv, andra genom att kopiera det vi skrev och vissa träningsskrev med hjälp av klotter.

Hur som helst så blev det jättefina bulliga hjärtan som just nu hänger i fönstret på jobbet. Alla har inte gjort hjärtan ännu så det lär tillkomma fler innan måndag…

Det här hittade en kollega till mig i ugnen på jobbet i går… *fnissar*

Den skyldiga var jag…

Men det var inte så allvarligt som det kanske kan verka… Fingret är naturligtvist fake – gjort av lera och så har jag limmat dit en lösnagel för att få det lite verkligare. Jag tycker det blev grymt lyckat.

Varför jag ”bakat” ett finger?

Jamen till sånglådan på jobbet såklart. Där kan man ju hitta både ett och annat. Och idag kör vi igång igen efter lucia, julsjungande och jullov. Nu blir det ”vanliga” sånger igen… bland annat Mora Träsk låten ”Sätt ett finger…” (eller vad sjutton den nu heter…) Klart som korvspad att jag behöver ett finger i lådan för att illustrera sången.

Fast det finns ju lite ”normala” saker där också. Som till exempel en katt , en indianhuvudbonad (vad heter en sån där med fjädrar?) och tre gubbar som ska illustrera känslor till Kännabluesen…

Tyvärr hade jag inte lyckats få tag på en tom tub med Kalles Kaviar. Det hade jag också behövt. … så jag var säker på att jag bara skulle få printa ut en bild från nätet. Men som tur är så hade en kollega med sig precis vad jag behövde. En alldeles tom Kalles Kaviar. Perfekt.

Kolla vilken härlig iskonst  barnen på mitt jobb skapat. Vi jobbar med teknik och naturvetenskap just nu (förutom allt annat) och jag har därför låtit dom ”skapa” med vatten.

Först lät jag dom måla en bild med oljepastell på kartong. Denna har dom sedan lagt i en passande burk/form/hink med bilden nedåt. Sen fick dom hälla på lite vatten – bara så den hade nåt att frysa fast i. När bilden fryst fick dom gå lös med glitter/paljetter/torkad frukt/kottar och andra roliga dekorationer och sen hälla på vatten, denna gång upp till kanten. (Dom dekorationerna hamnar ju visserligen på baksidan -men det var mest en del i processen : att se att det första vattnet blivit till is,  prata om vad som händer med det frusna vattnet om vi behåller det inomhus och att se vad som hände med  tex kottarna när dom sätts  i vatten som ställs ut i kylan osv…)

Igår – på Lucia – fick dom tippa upp sin alster och se hur dom blev. Alla tavlor ställde vi sedan vid entrén, framför våran is-pilatesboll. Den hade ändå gått sönder så vi fyllde den med vatten och lät även den frysa.

När det började skymma, lagom inför barnens Luciaframträdande, tände vi levande ljus runt deras iskonst. Och titta så fint det blev: